Mental hälsa

Författare: Canadian Mental Health Association, BC Division

Varghet är en normal känsla. Vi känner oss alla arga ibland. Olika människor känner och visar ilska på olika sätt.

Arg kan betyda:

  • Vi kan inte få något vi vill ha.

  • Vi ser något som inte är rättvist.

  • Vi är upprörda över något.

  • Vi är sårade.

  • Vi är rädda.

  • Vi är trötta.

  • Vi känner oss för stressade.

Ringa krislinjen om du behöver hjälp eller om du behöver prata med någon. Ring 310-6789. Sätt inte 604, 778 eller 250 före numret. Du kan prata med någon direkt.

Top

När är ilska bra?

Vilja kan hjälpa oss när vi känner oss hotade. Den gör våra kroppar redo att slåss. Den hjälper oss att röra oss snabbt eller kämpa starkt när vi är i fara. Ilska kan hjälpa oss att göra en förändring. Ilska kan också hjälpa oss att tala för oss själva.

Top

När är ilska ett problem?

I ilska är en normal känsla. Alla känner sig arga ibland. Men att känna sig arg hela tiden kan orsaka problem. Att agera i ilska kan också orsaka problem. Vi kan skada oss själva och vi kan skada andra människor.

Det finns tecken som visar att ilska kan vara ett problem.

Om du märker de här tecknen kan du behöva hjälp.

  • Du håller ofta inne din ilska. Detta kan få dig att känna dig dålig om dig själv och andra människor. Du kan också bli sjuk om du gör detta ofta.

  • Du hamnar ofta i bråk med andra människor som dina vänner och familjemedlemmar. Du kan skrika och säga sårande saker.

  • Du hotar ofta att skada andra människor eller förstöra andras saker.

  • Du startar slagsmål eller skadar andra människor.

  • Det känns som om du inte kan kontrollera dig när du blir arg.

  • Din ilska varar länge eller skrämmer dig.

  • Du har problem med lagen.

Top

Hur kan jag hantera min ilska?

Vilja är en känsla vi alla har. Det är aldrig ”fel” men vi kan göra saker som vi ångrar när vi är arga. Vi måste alla lära oss att hantera ilska. Dessa färdigheter kallas också för ”hantering av ilska”. Vredeshantering hjälper dig att hitta nya sätt att hantera din ilska.

Du kan lära dig många färdigheter i vredeshantering på egen hand. Här är tre vredeshanteringsfärdigheter som du kan öva på:

1. Lär dig att lösa problem.

Det är lätt att bli arg när något inte fungerar. Men att agera i ilska gör oftast saker och ting värre. Att hålla ilskan inombords är inte heller hälsosamt. Att lösa problem innebär att du hittar användbara sätt att hantera saker som gör dig arg. Här är ett sätt att lösa problem:

  • Beslut vad problemet är.

  • Beslut vad slutmålet ska vara.

  • Beslut hur du ska nå ditt mål.

  • Följ din plan.

  • Se tillbaka för att se om din plan fungerade.

Ibland är det svårt att åtgärda ett problem när man är mitt uppe i det. Bussen kanske var försenad och du är arg. Vänta med att lösa problemet tills du är lugn. Det är den bästa tiden för att tänka ut en plan om problemet uppstår igen.

Top

2. Lär dig att vara självsäker.

Att vara självsäker innebär att du direkt talar om vad du tycker och vad du behöver. Men du tänker också på den andra personens synvinkel. Du är ärlig mot människor men du är inte elak. Detta kan vara väldigt svårt att göra. Det hjälper om du övar på vad du ska säga innan du säger det.

Här är ett exempel på assertivitet. Låtsas att din vän alltid är sen. För att vara självsäker skulle du kunna säga: ”Jag förstår att du är väldigt upptagen, men det gör mig arg när du är sen. Det får mig att känna att du inte respekterar min tid. Nästa gång kan du ringa mig och säga till om du är sen.”

Top

3. Lär dig sunt tänkande.

Sunt tänkande är balanserat tänkande. Det innebär att ta reda på vad som verkligen hände och inte låta dina känslor berätta vad som hände.

Föreställ dig att du är upprörd för att din vän ställde in planerna på att gå på bio. En arg tanke skulle kunna vara: ”Min vän förstörde min eftermiddag!”. Du kanske inte vill prata med din vän efter det. Dessa tankar kan få dig att känna dig ännu sämre. En mer balanserad tanke skulle vara: ”Jag är besviken, men jag borde ta reda på vad som hände innan jag blir arg på min vän.”

Färdigheter att prova hemma

Du kan öva på de här färdigheterna på egen hand.

  • Använd ord för att beskriva hur något fick dig att känna. Detta hjälper andra människor att förstå hur du känner. Det är inte särskilt hjälpsamt att ropa: ”Varför kan du inte komma i tid!”. Om du säger: ”Jag blir arg när du är sen”, berättar du för den andra personen varför du är arg. Att sätta ord på dina känslor visar också vad problemet är. Sedan kan du använda dina problemlösningsförmågor för att göra förändringar.

  • Lär dig sätt att slappna av som djupandning eller yoga. Ta dig tid att göra saker som hjälper dig att känna dig avslappnad. Bra saker att prova är att lyssna på musik, promenera eller skriva om dina tankar.

  • När du känner att du blir väldigt arg, försök att göra något annat. Försök att räkna till tio eller föreställa dig en mycket fridfull plats.

  • Försök att få lite motion varje dag. Motion är ett bra sätt att få utlopp för ilska.

  • Försök att få tillräckligt med sömn. Det är lätt att känna sig upprörd när man är trött.

  • Sätt dig i den andra personens situation. Det kan hjälpa dig att se att någon inte försökte göra dig arg med flit.

Det är en bra idé att öva dessa färdigheter några minuter varje dag. Kom ihåg att belöna dig själv för ditt hårda arbete!

Topp

När du ska söka hjälp

Tala med din läkare eller samhällssköterska om ilska orsakar många problem i ditt liv. Problem med depression, stress eller ångest kan också göra att människor lättare blir arga. Det är bra att se till att din läkare eller sjuksköterska känner till andra känslor som du kan ha.

Topp

Hur man hittar hjälp

Tala först med din läkare. Alla läkare har inte särskild utbildning för ilskasproblem, men din läkare kan hjälpa dig att hitta någon med särskild utbildning.

Top

Hur går jag vidare härifrån?

Du kan lära dig mer om ilska från dessa resurser:

Välbefinnandemoduler på Här kan du hjälpa
besök www.heretohelp.bc.ca för att hitta välbefinnandemoduler. Wellness Modules är korta häften som diskuterar olika sätt att bygga upp en god hälsa. Du kan lära dig mer om vredeshantering, problemlösning och sunt tänkande. Here To Help är webbplatsen för BC Partners for Mental Health and Addictions Information.

Canadian Mental Health Association’s BC Division
Besök www.cmha.bc.ca för information om Bounce Back-programmet. Bounce Back är avsett för personer som lider av nedstämdhet, stress eller ångest. En del av programmet lär dig färdigheter som hjälper dig med ilska. Du lär dig färdigheter från en DVD eller så kan du prata med någon på telefon. Programmet är gratis. Prata med din läkare om du vill anmäla dig till Bounce Back.

En krislinje kan hjälpa dig när du är mycket upprörd. Men de kan hjälpa till vid många andra problem. De kan hjälpa dig att hitta tjänster i ditt samhälle. De kan hjälpa dig om du är arg för att någon gör dig illa. Du kan också ringa om du bara behöver prata med någon. Ring 310-6789. Skriv inte 604, 778 eller 250 före numret. När du ringer 310-6789 kan du prata med någon direkt.

Om författaren

The Canadian Mental Health Association främjar allas psykiska hälsa och stödjer motståndskraft och återhämtning hos personer som upplever psykisk ohälsa genom allmän utbildning, samhällsbaserad forskning, påverkansarbete och direkta tjänster. Besök www.cmha.bc.ca.