HMS Challenger

The Voyage of HMS Challenger

Långt innan kabeldragna observatorier byggdes för att utforska havet, gick HMS Challenger ombord på världens första globala oceanografiska expedition. Expeditionen, som sponsrades av Royal Society of London i samarbete med University of Edinburgh, hade som uttalat syfte att öka förståelsen för havet och det liv som det stöder. Ett annat motiv var det växande intresset för att lägga kablar mellan kontinenterna, vilket krävde en bättre förståelse av havsbotten. (1) Sporrad av dessa två intressen satte HMS Challenger segel och samlade in en mängd vetenskapliga data om jordens hav.

HMS Challenger, som ursprungligen var ett fartyg från den brittiska flottan, var specialutrustat för utforskning av haven. Förekomsten av både ångskorstenar och master på det 200 fot långa Challenger är ett visuellt bevis på den brittiska flottans pågående ansträngningar att uppgradera sina fartyg från segel- till ångkraft under 1800-talet. Själva Challenger betecknades som en ”ångstyrd” korvett och var ursprungligen konstruerad som ett krigsfartyg. För expeditionen genomgick Challenger dock en fullständig översyn, vilket innebar att alla utom två kanoner togs bort och att man byggde bostäder, flera laboratorier och förvaringsutrymmen för det material som naturforskarna på fartyget samlade in. (2)

Challenger avseglade den 21 december 1872 från Portsmouth i England med en besättning på 243 officerare, vetenskapsmän och besättningsmän. Resan skulle pågå i fyra år och gå runt jordklotet samt samla in data på 362 olika platser. Rutten gick söderut från England, runt Kap det goda hoppet, genom Indiska oceanen förbi Australien och in i Stilla havet, runt Kap Horn och tillbaka till England. (1)

Och även om resan otvivelaktigt var slitsam var de insamlade uppgifterna ovärderliga och fyllde en rapport på 29 500 sidor som det tog 23 år att sammanställa helt och hållet. En stor del av uppgifterna var skriftliga beskrivningar av det djurliv som man mötte på resan, som sedan måste tolkas av vetenskapsmän hemma i Europa. (3) (1) Bland de som bidrog till rapporten fanns Ernst Haeckel, en zoolog som var känd för sina fantastiska illustrationer av det naturliga livet.

Upptäckterna från Challenger-expeditionen bidrog inte bara till vår förståelse av haven, de tjänade också till att verifiera några av Darwins postulat om evolutionen och till att väcka allmänhetens intresse för livet i haven. Arvet från Challenger-expeditionen lever vidare i dag i form av oceanografiska fartyg, plattformar och infrastruktur som fortsätter utforskningen av haven.

Källor:

(1) Delaney, John. ”Föreläsning 1: Det globala havet & Mänsklig kultur:
(2) The Voyage of H.M.S. Challenger 1873-1876. Narrative Vol. 1 First Part. Kapitel 1. http://archimer.ifremer.fr/doc/1885/publication-4749.pdf
(3) ”Då och nu: Expeditionen HMS Challenger och expeditionen ’Mountains of the Sea'”. http://oceanexplorer.noaa.gov/explorations/03mountains/background/challenger/challenger.html