Funktioner av komorbid autismspektrumstörning och bipolär sjukdom hos barn

Barn med autismspektrumstörning (ASD) och komorbid bipolär sjukdom hos barn följer ett mycket episodiskt förlopp genom maniska episoder, faser med subsyndromala symtom och euthymiska perioder, enligt en studie som publicerats i Journal of Autism and Developmental Disorders.

ASD uppträder vanligen tillsammans med minst en ytterligare störning. Denna studie syftade till att beskriva de kliniska egenskaperna hos komorbid pediatrisk bipolär sjukdom hos barn med ASD, med ett sekundärt syfte att jämföra dessa kliniska egenskaper med dem hos ASD utan affektiv störning.

Fyrtio patienter i åldern 6 till 17 år med både ASD och PBD under behandling vid Ondokuz Mayıs University Medical Faculty Health Application and Research Center Child and Adolescent Mental Health and Diseases Clinic i Turkiet utgjorde studiegruppen. Kontrollgruppen bestod av 40 patienter med ASD-störning som inte hade upplevt några tidigare affektiva episoder. Av dessa 80 barn med en medelålder på 12,36 ± 2,93 år var 12,5 % flickor (n=10) och 87,5 % pojkar (n=70). Den enda signifikanta sociodemografiska skillnaden mellan grupperna var att barn med ASD eller PBD fick en högre nivå av specialundervisning.

The Autism Behavior Checklist (ABC) och Aberrant Behavior Checklist (ABCL) administrerades två gånger för PBD+ASD-gruppen, för både euthymiska och episodiska perioder. ABC-poängen var signifikant högre i de episodiska perioderna jämfört med de euthymiska perioderna, särskilt inom underkategorierna sociala och adaptiva färdigheter, användning av kropp och föremål samt sociala relationer.

Fortsätt läsa

Ingen skillnad indikerades mellan ABC-poängen i undersökningsgruppen under euthymiska perioder jämfört med kontrollgruppens.

BCL-poängen i PBD+ASD-gruppen visade signifikant förhöjd klinisk försämring under episodiska perioder jämfört med euthymiska perioder, även om ingen signifikant skillnad indikerades mellan ABCL-poängen i undersökningsgruppen under euthymiska perioder jämfört med kontrollgruppens. Inom undersökningsgruppen upplevde 56,4 % endast maniska episoder.

Ingen psykotiska egenskaper identifierades hos försökspersonerna i någon av grupperna.

Målinriktad agitation och irritabilitet visade sig vara symtom på mani hos alla ASD+PBD-deltagare, då 92,5 % uppvisade ökat riskbeteende och distraherbarhet, 90 % uppvisade minskad sömn, 82.5 % visade övertalighet och ökat stereotypt beteende och besatthet förekom i 62,5 % respektive 60 % av fallen.

”Ingen variation fastställdes i vår studie när det gäller ASD-symtom och problembeteende mellan euthymiska perioder hos barn med PBD+ASD och ASD-kontrollpersoner”, konstaterade författarna.